GPS:en störs ut till sjöss. Det bästa som har hänt fyrarna på hundra år.

Jag håller inte med.

Allt fler fartyg drabbas av GPS-störningar till sjöss. Signalerna kan blockeras eller manipuleras, och befälhavare tvingas navigera med radar och fyrar. Samtidigt renoveras Kullens fyr, som därmed får en fortsatt roll för sjöfarten. Experterna är bekymrade. Jag är, för första gången på länge, hoppfull.

Fyren är nämligen den mest underskattade tekniken i svensk historia. Den har aldrig krävt ett användarkonto. Den har aldrig bett dig godkänna nya villkor. Den har aldrig skickat en notis om att den har ”förbättrat din upplevelse”. Den står där den står och lyser när det är mörkt, vilket är mer än man kan säga om de flesta digitala tjänster.

Ändå har vi i årtionden behandlat fyrarna som turistattraktioner. Vi har öppnat kaféer i dem, haft bröllop i dem och sålt vykort av dem. Det är ungefär som att använda räddningstjänsten som dekoration. Under tiden har vi lagt hela vår navigation i händerna på satelliter som ingen av oss har sett, och som det nu visar sig går att lura.

Det som kallas spoofing, alltså att någon skickar ut falska positionssignaler, har gjort en sak smärtsamt tydlig: en satellit kan ljuga. En fyr kan inte ljuga. Den kan i värsta fall vara släckt, och då är den åtminstone ärlig med det.

Jag tror att vi står inför en renässans. Snart kommer unga människor att söka sig till fyrvaktaryrket – ett jobb med obegränsad havsutsikt, ytterst få möten och en arbetsbeskrivning som går att sammanfatta i ett ord. Det kommer att skrivas romaner om dem, och i de romanerna kommer ingen att ha täckning.

Jag är medveten om att störningarna är ett verkligt problem för den som befinner sig ute på havet. Men det är precis därför fyrarna förtjänar mer än en renovering. De förtjänar en befordran.

Opponera kräver därför att samtliga svenska fyrar uppgraderas till fullvärdiga myndigheter med egen generaldirektör. Det vore första gången som en svensk myndighet med säkerhet kunde sägas sprida ljus.